Vintertid

Vessie, räddaren i nöden.

Ibland (faktiskt rätt ofta) är det trevligt med sällskap när man pluggar och idag kände jag verkligen att jag behövde det. Det känns som om vintern är här på riktigt nu, det är kallt om dagarna och solen syns knappt längre, min dygnsrytm störs otroligt av detta och även om klockan kanske bara är 17:30 när jag kommer hem så känner jag mig ändå trött och som om dagen redan är över!

Mörkret påverkar mig något enormt och för tillfället har jag svårt att finna någonting "kul", det mesta känns mörkt och tråkigt och även om jag känner att något kanske skulle kunna bli kul så blir det ändå inte av då jag inte känner för att göra det.
I nuläget behöver jag någon som pushar mig att göra roliga saker för om jag får bestämma själv så skulle jag bara krypa ner under täcket och gå i ide.

En positiv sak som jag kan ta upp är dock att nu är det helt okej att dricka glögg igen! Det faktumet utnyttjas flitigt. :)

Skolan

Idag vaknade jag med en ordentlig släng av panik, jag drömde att jag skulle resa iväg någonstans och att klockan inte ringde så jag fick skynda upp och börja planera om och kasta på mig någon form av kläder.

Klockan ringer.

Jag vaknar, på riktigt, med bultande hjärta och inser att jag har precis så mycket tid jag tänkt mig på mig samt att jag att dödligt trött.
Det är dags att återvända till skolan för två veckors sammanfattning och repetition av JTFen.
Igår tog jag mig lite tid att testa mig själv på signaler och det gick smidigt så jag hoppas det här går lika bra så att det inte blir några problem med slutprovet!

Åtminstone så verkar det bli soligt och fint idag efter ett par dagar med olika mängder av regn. :)

Dag 24 av 27

Välkomna till Sävenäs.

Idag blev en lång dag på praktiken.

Vi var sena nästan hela tiden vilket resulterade i att middagen nästan försvann. Det slutade med att jag kastade i mig mina två mikropizzor på 10 minuter (thank God for fast food)! Sedan fanns det tid att slappna av i ett par minuter innan vi skulle ut till loket igen, vi blev åter sena men när vi hämtade våra vagnar och bytte tågnummer så var vi plötsligt i riktigt god tid och med det plus den utfyllnadstid som fanns i slutet av turen så kom vi att sluta hela två timmar för tidigt! En riktigt trevlig överraskning efter den mindre trevliga med rasten.

Idag var det dessutom riktigt fint väder, det kändes riktigt varmt och man ville nästan sitta utomhus och sola de minuter man kunde och det gällde särskilt som jag hade kollat in vädret för natten.

Ikväll blir det minusgrader! Usch...

Men det är väl inte så mycket att göra åt det, det är än så länge varmt under dagarna och så länge jag slipper regnet så kan jag klara lite kyla. Man blir ju dessutom så fin i de halsdukar som man då kan ta på sig med all rätt. :3

Nu börjar det också kännas att man snart ska åka hem. Det kanske till och med kan vara dags att boka biljetten...

God natt nu! :)

Dag 22 av 27

Klar himmel!

Idag bjöd Göteborg på fantastiskt fint väder igen, det känns nästan som om trenden med regn har börjat vända men jag vågar inte säga det högt, så jag begav mig ut på cachingrunda med cykeln, allt gick bra och jag hittade alla förutom en av de som jag passerade.
Det bästa av allt var att när man stod still en stund och loggade i solen kunde man känna hur läderjackan absorberade värmen från solen och allting blev varmt och mysigt, kombinera denna värmen med de vackra höstfärgerna och de högar av löv som börjat bildas på marken så kändes dagen underbar!
Jag var så pass nöjd att när jag passerade en Pressbyrån stannade jag till och köpte mig en liten latte som jag sedan drack i solens värme och kände mig nöjd. <3
I slutändan blev det 10 cachar innan jag insåg att klockan hade blivit för mycket för att fortsätta, att jag egentligen borde bege mig hemåt och laga mat. Så blev det och efter maten hjälpte Ana mig att blanda ihop den hennafärg jag köpt (när alla andra köpte henna).

Jag har aldrig använt hennafärg tidigare och hade ingen aning om vad jag kunde förvänta mig så att det blev en tjock och lerig gröt som luktade hösilage var även det nytt för mig men Ana hade koll på hur man skulle göra och färgade mitt hår med precision.
Vi fick oss en trevlig pratstund under tiden (en av anledningarna till att jag älskar att färga hår) som hon arbetade in massan i mitt hår och när allt väl var i kändes huvudet tungt och luktade intensivt!

1. Med hennan i. 2. Nytvättat. 3. Resultat.

Färgen skulle sitta i i minst två timmar så min lösning var att spela Torchlight 2 tillsammans med Gänget som hängde i Skype. Det var en ganska intressant syn med mig iförd handuksrullat hår med ett headset ovanpå och micken i ögonhöjd men det fungerade helt okej i alla fall.
Mitt i natten var det sedan dags att skölja ur färgen och det var nog bland de krångligaste jag varit med om i färgväg. Då allting snarast påminde om att jag hade rullat mig i jordig lera var det inte bara att skölja, de små kornen behövde släppa från håret, och med de mängder som fanns i mitt trassliga hår var det inte lätt, det krävdes lite balsam för att övertyga det mesta om att försvinna ner i golvbrunnen och till sist kände jag mig nöjd och klar (phew)!
När jag kollade mig i spegeln kändes färgen väldigt ljus vilket oroade mig lite, den brukar ju bli ännu ljusare när håret torkar... Men tydligen var färgskillnaden mellan vått och torrt inte allt för stor, dock ser färgen snarare ut som när min "vanliga" röda är urtvättad, kopparröd typ, men det är jämt och fint så jag tror att jag kan känna mig nöjd ändå.

Dag 17 av 27

Idag gav jag mig ut på förmiddagen för att hinna ta några cachar innan regnet. Målet var ett par jag spanat in i Eriksberg, jag hade planer på upp till 26 stycken och kände mig riktigt taggad när jag begav mig ut på cykeln.

Det tog en liten stund att komma igång och på vissa ställen fick jag vänta en stund med tanke på hur mycket folk det var på platsen.
Min rutt ledde mig förbi Ostindiska Kompaniet-båten som luktade gott av tjära och dessutom såg fantastisk ut, vidare till torget i Eriksberg där jag fann två enorma propellrar, upp på ett berg (förbi vad som såg ut som en uteliggarkamp), in i en skog för en kombarris (vilket tydligen är en sten som är för tung för en person att lyfta) som hade fastnat i ett träd som sedan hade växt runt den, en udda symbios!

En kombarris.

Efter detta började det regna lite lätt men jag hann ta två till cachar i skogsmiljö, dock kände jag att det hade börjat regna lite väl mycket när jag skulle till nästa efter det så då blev det till att skynda hem igen...
Hursomhelst blev det i alla fall sju trevliga cachar innan jag gav upp, kanske lite lite med tanke på målet men regn är något jag inte orkar med tyvärr...

Hemma lyssnade jag på TotalBiscuits "Ask Me Anything" där han berättade att hans favorit-"biscuit" är "HobNobs" vilket är de chokladdoppade havrekexen, ett riktigt bra val om jag får säga det själv! ;)



Dagen avslutades med lite Borderlands 2 tillsammans med Estub innan Steamservern crachade...

Dag 16 av 27

Idag var det bättre väder än igår och vi kände att det fanns en möjlighet att ge sig av ut för att faktiskt vara ute så vi mötte upp kära Jojjo för en promenad genom Slottsskogen. Målet för hela vandringen var EarthCachen "Giant Kettles - Slottsskogen" men när vi kom dit såg vi inte allt för mycket spännande (troligen för att jag hade hoppats på mer) men det kändes ändå trevligt att kunna logga en EarthCache, de är ju inte allt för vanliga trots allt!

Däremot!

Det var matdags för sälarna (vi verkar alltid komma mitt i maten på dessa ställen, vilket såklart är väldigt underhållande men lite oväntat också) så de var aktiva och simmade runt i dammen och väntade på att skötarna skulle komma med sillen.
En (eller, vad jag tror var en) gråtrut stod och väntade på det samma. Vi kallade honom för en opportunist men han verkade rätt så oberörd och lyckades sno hela tre sillar innan kalaset var slut, way to go!

Vattentornet.

Det sista vi gjorde innan vi lämnade området var att gå upp till det gamla vattentornet och beundra det en stund (egentligen i jakt på mer miljöer rörandes EarthCachen men det glömde vi lite bort när vi väl var där) och jag ställde mig frågan: "Varför bygger vi inte sådana här fina vattentorn nu för tiden?" Det kan väl inte vara helt omöjligt att designa vackra vattentorn, eller?

Just ja!

När vi väntade på vårat byte vid domkyrkan hade vi exakt åtta minuter på oss, så lite skämtsamt sade jag åt Estub att kolla om det fanns några cachar i närheten och till bådas stora förvåning gjorde det såklart det, på andra sidan vägen bara.
Snabbt gick vi över, hittade den på vad vi kände var det mest logiska stället, loggade och gick tillbaka och hade då fortfarande två minuter till godo, fantastiskt!

Liten för att vara en familjepizza, snarare en vanlig på
en standard pizzeria (dock väldigt god)!

På vägen hem sedan passade vi på att svänga förbi Pizza Hut som hade sitt erbjudande om ostrullskantad pizza igång, Estub ville testa men jag var inte riktigt intresserad då jag tänkte att det skulle vara ungefär som de ostdränkta pommes fritesen han ofta väljer på Max så vi beslutade dock att han kunde få kanterna då jag ändå aldrig brukar äta de, win-win helt enkelt!
Det visade sig dock att jag hade underskattat kanterna som snarare smakade som Anas fantastiska ostbagels, så vi delade lika även på de och kvällen kunde lätt kallas fulländad.

(Förutom att Estub sedan åkte hem till Stockholm igen, men nu är det home stretch så det känns ändå lugnt).

Världens gulligaste änder! <3

Dag 13 av 27

Estub kom ner idag för att hälsa på här nere i Göteborg och det fantastiska var att han tog solen med sig! Med den klara hinten beslutade vi oss för att gå upp på Ramberget, vilket jag velat sedan jag kom ner hit, och jag blev inte besviken.
Miljön här uppe var riktigt mysig och man hade utsikt över hela staden (samt att det såklart fanns en cache gömd även här uppe).
Vi promenerade runt en stund, tog en till cache och gick sedan vidare till matbutiken för införskaffande av lite fler råvaror då jag knappt hade någon mat kvar hemma längre (och absolut inte tillräckligt för två).

Efter maten gav vi oss ut på lite kvällscaching och upptäcktsfärd men den blev inte så lång. Regnet hade kylt ner luften rejält, från dagens 14 grader till ungefär 7 grader, så vi frös men lyckades ändå gå en bit längs med älven och hitta två trevliga cachar.

Dag 8 av 27

Herr Gårman, mafia style.

Nu är jag hemma igen efter min nattur till Sarpsborg i Norge och tro det eller ej men det gick oväntat väl med tanke på förutsättningarna. Vi kom iväg med ett ganska kort tåg (248 meter) men det vägde desto mer (1346 ton) så när det går uppför tappar man fart ganska så snabbt. Till detta hör också att det var så pass dimmigt att när vi lämnade Göteborg kunde man inte se mer än en stolplängd fram (och det var om man ansträngde sig) och det är 60 meter... När dimman kommer blir det dessutom slirigt på rälen vilket innebär att hjulet tappar greppet och bara spinner, man får ingen fart och knappt någon broms, och jag hade blivit varnad att i slutet av den svenska sträckan finns en domedagsbacke för tunga godståg, i Råskogen, och om man fastnar där blir de tvungna att skicka ett hjälplok från Göteborg eller Karlstad vilket skulle ta ungefär två timmar så allt man hoppades på var att inte fastna.

Väl där hade vi värmt upp hjulen ordentligt med slirbromsen och vi sandade oss upp, höll pådraget högt och hade tur att det inte var alldeles för halt och vi tog oss upp utan allt för stora problem! Jag var nöjd, nattens största problem var ur vägen men det var inte riktigt lugnt än, nu väntade Norge...

Meanwhile in Norway...

Vi passerade den lilla bron vid Kornsjö som ledde oss in i Norge, plötsligt var signalerna helt annorlunda och vi körde på delövervakning vilket innebär att man måste hålla koll på hastigheten själv med hjälp av hastighetstavlorna utefter banan, ATCn övervakar endast att man inte överskrider tågets totala takhastighet (vilken kan skilja sig rejält från vad man får köra på platsen). Men handledaren förklarade allting väldigt väl och man kom in i det, litet grand i alla fall, efter en stund.

Då kom nästa problem. Norgesträckan går väldigt mycket genom skog på bergen och vi träffade på någon vi inte ville se traskandes över spåret, en ÄLG! Det var den första älgen jag sett i spårområdet och den haltade rätt så rejält, jag trodde aldrig att den skulle hinna undan men på något mirakulöst sätt hann den passera och jag kunde andas ut. Inte allt för långt efter det träffade vi på en till, denna var längre ifrån men med överraskningen att när vi kom närmare kom det en kalv upp på spåret men även denna hann undan (phew!).

Vi kom fram till sist i alla fall, hjälpte till att växla lite med tanke på att deras lokomotor inte orkade dra de vagnar vi hade med oss, sedan fick vi åka till hotellet, äta frukost och sova till eftermiddagen, vilket var behövligt. :)

När vi sedan tog oss tillbaka till stationen passade vi på att ta en omväg för att se om man kunde få en eller två cachar i Norge, det blev endast en och det var den som fanns precis vid stationen men jag är nöjd med det, det blev min första i ett annat land (det borde vara achievement på det)!

Achievement unlocked!

Logged a cache in another country.

2012-09-24

Så ska det se ut! :D

En sak till tåls att påpeka med tågen. I Norge har man urkopplingstavlor istället för nedkopplingstavlor vilket innebär att man slår ifrån huvudbrytaren istället för att bara hålla in tidbromsventilknappen, lite läskigt första gången med tanke på att man inte vill råka ta ner strömavtagaren (ett till tryck på samma knapp) istället för att slå till huvudbrytaren igen (knappen bredvid)...

Tågexpeditören har till uppgift att kontrollera att tåget ser bra ut, att det inte brinner el. dyl.,
och har han inte sin uniform och mössa på sig ska man ringa och anmäla detta,
det är hårt med sådant i Norge.

Sedan finns det ljudsignaltavlor precis överallt, det är tydligen så att även om de tar bort vägövergången tenderar de att låta skylten sitta kvar. :P

Tidigt på morgonen på väg upp gick dessutom en oväntad låt på radion: Psy - Gangnam Style! På svenska P4, otroligt oväntat, och radioprataren påpekade efter låtens slut: "Tja, det är väl bara att vänja sig..." Fantastiskt!

Dag 3 av 27

Sovmorgon var det, som sagt, och jag tvingade mig själv att sova tills klockan ringde, vilket var vid 09:00, innan jag gick upp med huvudet fyllt av planer.

Cool, gammal och med
bromssko under.

Först städade jag i ordning lite bland mina kläder som hamnat i resväskan och inte i skåpet där de borde vara, åt frukost, duschade och fixade håret.
Jojjo ringde och berättade att hyresvärden hade flyttat på cykeln så jag efter ett par rundor Critter Crunch tillsammans med Estub så bar det av ner till cykelrummet för att hämta upp den stackarn och sedan försöka sig på att ta en runda med lite Geocaching på den.
Cykla är tydligen någonting som jag lätt blir ovan vid och det tog mig ett tag (och en uppstart på en lugn gata) innan jag kom in i det igen. Jag är fortfarande ingen örebroare som kan cykla och fika samtidigt men jag kämpar på i alla fall! >:)
Jag tog mig bort till den gamla kranen, mina händer frös till is och när jag skulle kolla på mobilen rörde de sig som i slow motion... Det kändes plötsligt som om det var dags att införskaffa ett par vantar (en tanke: kanske Accessorize har något snyggt i handskväg?) för nu står den riktiga hösten och vintern för dörren, hemska tanke!
Geocachingen gick, om jag får säga det själv, riktigt dåligt men jag tror att det beror lite på att jag kände mig lite stressad att komma hem i tid så att jag skulle hinna äta lite innan jag måste åka mot Sävenäs; av fem checkade ställen hittade jag bara en cache men men... så länge det är en är det ändå lugnt.
Hemma fixade jag upp mina bilder på Dayviews, vilket jag egentligen borde gjort för länge sedan, men bättre sent än aldrig! :)
När jag sedan kollade in hur dagens tur såg ut mer ingående insåg jag att det blir en rätt så lugn natt, vi har ganska många fria timmar i Hallsberg så om vi kommer fram i tid kommer jag nog att kunna vara relativt utvilad imorgon till och med vilket är en fördel då jag troligen ska hänga med Jojjo, Ana och Tin på Operan!

Sommarväder

Under den vecka som jag hittills spenderat nere i Örebrotrakterna har det inte varit en enda dag med strålande solsken. Med det menar jag visserligen inte att det inte varit sol, den har funnits där i korta intervaller och förgyllt dagen, men den har till största delen varit gömd bakom ett tjockt och tungt lager av mörkgrå moln. Dessutom har det regnat nästan varje dag, i alla fall en liten skur.

Jag hade hoppats på att min "semester" skulle bli en solig en men det verkar som om den svenska sommaren gör mig besviken. Dock skulle jag vilja dra mig till minnes att det inte brukar vara riktigt så här dåligt väder under juli månad!

Kan någon säga mig vad det är som har hänt med Sverige? :C

Idag ska vi iväg till Nora, oavsett väder, för att åka ånglok och äta glass så man kan ju i alla fall hoppas på att regnet håller sig undan, annars är det väl bara att göra det bästa utav situationen för kul ska det bli i alla fall, det är bestämt!

Inte mycket kvar och ännu ingen snö

Hejsan!

Alla övernattningar är nu klara vilket innebär att jag sovit på hotell i Borlänge, Ljusdal och Mora. Allt som allt tycker jag att det har varit helt okej men när man tänker att man ska jobba så år ut och år in så blir jag nog tvungen att säga att jag föredrar att vara hemma, det känns som väldigt mycket tid försvinner på ingenting när man har överliggningar och även om vi haft en del kul för oss som en grupp så tror jag inte att det blir lika spännande när man är ensam, kanske att man får lite tid att skriva eller rita då men jag vill nog ändå helst säga "nej tack".
Överliggningen i Mora var på ett väldigt sunkigt hotell men jag skulle nog ändå säga att det var den bästa överliggningen med tanke på att vi kom dit så pass tidigt att det inte kändes värt att gå till rummen direkt, istället spenderade vi tid vid biljardbordet. Jag har aldrig spelat biljard tidigare och Sau var lite ringrostig men Mar hade koll på reglerna så vi delade upp oss (jag som nybörjare med Mar som var lite mer av en avancerad spelare mot Sau som var medel) allt för att få ett ganska jämt spel och visst blev det så; Sau vann första, vi andra och den sista rundan var det krig om vem som skulle få ner åttan men vi vann! Sedan blev det TV tillsammans med Mar när Sau ville sova fast jag tror att vi stannade uppe lite väl sent... Upp på morgonen kom man i alla fall då det inte var så galet tidigt (5:00) och sedan fick vi testa på en riktigt kort snutt i system M!
Saken är den att vid Mora är det ingen linjeblockering vilket innebär att ingen teknik känner av om det står ett tåg på spåret och då går signalerna inte automatiskt till stopp (det gör de som standard) så i M behöver du ett muntligt tillstånd från tågklareraren för att få starta, muntligt eller med en signalstav (även kallad "spade"), och vi fick det på det gammaldags sättet, med signalstaven med andra ord, och det kändes lite roligt med tanke på hur sällsynt det faktiskt är att de används idag.
Det känns konstigt att det redan gått fem veckor och imorgon går vi in på den sjätte och sista veckan innan vi går tillbaka till skolan och den veckan kommer innehålla bland annat Gävle och jag vet att de har rest sin bock nu! Få inga dumma idéer här, allt jag vill är att fånga den på bild. Jag har nämligen aldrig sett den, har aldrig varit i Gävle tidigare heller, men nu kommer jag vara där så varför inte ta chansen att få se den på riktigt?
Jag har även hört rykten om julbak med vänner och sedan adventsfika med vänner i nästa helg så jag tror att veckan kommer bli riktigt trevlig.
En liten undran dock: var är snön? Det är inte så att jag klagar, jag föredrar när snön kommer sent, men det hade nog varit bra att få testa på problemen som snön orsakar innan vi är ensamma i loken... men vi har ju LIAn i februari på oss också.

Stora kramar!
Hellroar

Postprovstress

Dagens fråga: Kommer ingången till skolan någonsin sluta lukta gamla sopor?
Dagens känsla: Kyla (på grund av vädret)

Hejsan!

Som du kanske vet har vi i klassen varit iväg till Tomteboda och testat på att bromsprova och koppla vagnar i Green Cargos regi men jag har inte direkt haft någon lust att skriva om den upplevelsen och det beror nog mest av allt på att det inte gick direkt bra om jag får säga det själv.
Det som jag fått bevisat för mig är att jag är svag i armarna, men det borde jag ju redan vetat, för saken är den att vagnarna i ett fordonssätt är sammankopplade med vad du skulle kunna kalla en stor kedja som kallas "koppel" och den klumpen av metall väger något under 40 kilo och ska lyftas på plats för hand. Platsen den ska till är en krok som i mitt fall (då jag är rätt kort) sitter så att armarna måste passera den magiska gränsen, 90 gradersvinkeln, och det var där misslyckandet kom in i bilden. Det gick verkligen inte att lyfta kopplet, varken från sin påkopplade plats eller upp till den, jag försökte allt vad jag kunde. Ska jag vara ärlig så tog jag i så att jag lät till och med men till ingen nytta.
Jag undrar om det är tillåtet att ta axeln till hjälp och på så sätt trycka upp kopplet med kraften från hela kroppen? Jag tror inte det men det vore bra.
Det känns lite skamligt att vara den enda i klassen att inte lyckas med att koppla ihop sättet men vad kan jag egentligen göra åt saken? Går det inte så går det inte, jag gjorde mitt bästa trots allt och det är allt jag har... Men besviken på sig själv kan man ändå vara, eller?
Dagen i övrigt på Tomteboda var spännande och uppfriskande, det är alltid härligt att få komma ut och testa på saker i verkligheten när man pratat om dem i skolbänken, man får en helt annan förståelse för hur det fungerar då. Sedan kan jag absolut inte klaga på hur vädret behandlade oss, större delen av tiden var det skinande sol men med en nypa frisk kyla som varvades med lite småregn för att sedan avslutas i sol igen. Jag tror faktiskt jag hade gråtit lite om det hade regnat hela dagen...

Det tidigare provet fick vi tillbaka idag också, det om signaler, växling och ATC, men det vet jag inte om du minns för det var knappt så att jag mindes det, ärligt talat! Plötsligt stod vår lärare där med bunten och när mitt prov lades ner på bänken framför mig kände jag hur det faktiskt knöt sig i magen för ett kort ögonblick, jag var stressad, orolig för hur resultatet skulle se ut. Både jag och Lo hade rättat proven för oss själva när vår lärare visade de rätta svaren på tavlan och kommit fram till att våra utsikter inte såg allt för lysande ut och jag var beredd på minst en del med IG på men när jag vände pappret kunde jag lugna mig för G var markerat som resultat på alla delar (först senare insåg jag att mina poäng även räckte för ett VG)!

På torsdag kommer sedan nästa prov som då självklart har tema broms men om jag ska vara ärlig så är jag faktiskt inte direkt jätteorolig, jag är nästan lugn, men det är inte alltid ett bra tecken så jag tänker fortsätta nöta in de delar som inte sitter ordentligt och hoppas på mindre postprovstress den här gången!

Önska mig lycka till!
Hellroar

Vintern har ingen lag

Hejsan!

Jag som hade tänkt på jättevettiga saker att skriva till dig den här gången men jag tror inte att jag orkar med något som skulle ta lite längre tid att skriva; du förstår, jag är trött och av någon anledning illamående så min fokus ligger inte i topp just nu. Hur mår du själv förresten? Jag hoppas att allt är bra.
Jag är orolig inför vintern, kylan ligger i luften under hela dagarna numera och temperaturen överstiger knappast tio grader, för saken är den att jag endast har ett par vinterskor. Det är inte så att jag inte gillar mina vinterskor, de är ett par fantastiska och varma stövlar, men saken är den att de har klack och om jag kommer ha LIA ute på något företag och bli tvungen att gå och sparka snö i växlarna så tror jag knappast att klack fungerar, eller? Så jag vill ha ett par ordentliga skor och mina krav är stora: de ska vara varma (riktigt varma), de ska vara vattentäta, av slitstarkt material och höga (så att snön inte kan ta sig in den vägen). Tro det eller ej men jag tror faktiskt att jag har hittat skor som stämmer på den beskrivningen: ett par stövlar (?) av märket Sorel som ska klara enda ner till minus 32 grader Celsius och de är faktiskt helt okej med snygga för att vara så pass funktionabla som de är, håller du inte med? Men en nakdel är att de är väldigt dyra och sådant ger mig alltid lite ångest, jag som är van vid att skor max får kosta 500 kr, men jag hoppas att med priset så kommer kvalitet, vi får se.

Önska mig lycka till!
Hellroar

Spelvår

Hej!
Hur har dagen varit? Solen har varit framme större delen av dagen här så jag känner mig på riktigt bra humör, fast det kan vara av fler än en anledning.
Idag fick vi den goda nyheten att vi inte alls kommer att ha det stora och skräckinjagande provet nästa torsdag utan det blir på måndagen efter det så med andra ord har jag hela två helger på mig att studera, jag kommer att hinna!
Solen sken som sagt och så var fallet även när jag åkte från skolan och väl hemma fann jag en liten maskros tittandes upp ur en gräsmatta och plötsligt kändes det som om hösten blivit lite trevligare och den kommande vintern kändes inte allt för fruktansvärd; här satt det lilla tecknet på att våren kommer tillbaka.
I samma ögonblick bestämde jag mig för att ta en tur in till stan för att införskaffa ett block. Ja, du vet säkert att jag redan har alldeles för många utav dem men jag kunde inte låta bli, jag anser mig behöva ett till i alla fall! Hehe... Hursomhelst, promenerade i solen från Centralen till Slussen gjorde jag sedan. Det är bäst att suga i sig solljuset medan man ändå har chansen, eller hur?
Nu har jag tid på mig att hinna bekanta mig med "Persona 4" också eftersom att jag nyligen klarat Final Fantasy XII igen. Persona är det Atlus som har gjort dessutom, inte Square Enix (som du vet att jag brukar hålla mig till när det gäller RPGn), som har gjort men av det jag sett hittills verkar det vara ett bra spel, eller åtminstone värt att spela vidare på.
Har du hört om "Kingdom Hearts: Dream Drop Distance"? Det är senaste Kingdom Hearts-spelet som kommer att komma till 3DS, hursomhelst i det spelet kommer Neku från "The World Ends with You" och det fick mig snabbt att tänka på: jag blev aldrig klar med det spelet! Slutsatsen blir att jag måste ta och spela om det, jag minns inte någonting om det heller om jag ska vara ärlig men jag har för mig att det var bra i alla fall! Gamla sparfilen är raderad i alla fall, snart märker jag nog om det är bra...

Stora kramar!
Hellroar

Little Anne

Dagens band: Three Days Grace

Dagens smak: Utandningsluft från en docka

Imorse var det djungel här hemma igen, kanske inte lika mycket som senast men fortfarande djungel, vet du hur det var senast? Jag kan visa, det var så dimmigt att man inte såg långt framför sig när man tittade ut genom fönstret och det var lite läskigt samtidigt som det var mysigt på ett sätt. Det läskiga var att det låg lite katastroffilm och zombies i synen samtidigt som det kändes som de dimhöjda bergen och en ensam morgon i djungeln. Spännande, hur har vädret varit för dig? Soligt hoppas jag, det är väl så man vill ha det nu när hösten är här, njuta av den sista solen.

I skolan var vi förberedda på lite hjärt- och lungräddning och visst blev det av också med alla de pinsamma moment som det inkluderar... Vad sägs om att krama någon bakifrån, leta efter navel och bröstbensslut och sedan låtsas göra en Heimlich manöver? Det är som gjort för att vara akward och pinsamt i grund och botten, samt att lyssna och kolla efter andning på någon som ska låtsas vara medvetslös, man försöker skämta till situationen för att förbättra den, det blir alldeles för seriöst och tryckt annars...

Det var dock inte det värsta, det jag hade svårast med var den där dockan "Little Anne", en sådan där som man brukar öva hjärt- och lungräddning på, och jag fick smärre kvälvningar av att tänka på att blåsa in i den men det var inget att bråka över, alla skulle göra det trots allt och det var inte riktigt så illa som jag tänkt mig när jag väl började (är det inte alltid så?) men illa mådde man i alla fall ett tag framöver.

Det jag vet att jag ska tänka på om något av det händer i verkligheten är att inte glömma bort att larma/få någon att larma 112. Det glömdes i stridens hetta.

Stora kramar

Hellroar