Dag 8 av 27

Herr Gårman, mafia style.

Nu är jag hemma igen efter min nattur till Sarpsborg i Norge och tro det eller ej men det gick oväntat väl med tanke på förutsättningarna. Vi kom iväg med ett ganska kort tåg (248 meter) men det vägde desto mer (1346 ton) så när det går uppför tappar man fart ganska så snabbt. Till detta hör också att det var så pass dimmigt att när vi lämnade Göteborg kunde man inte se mer än en stolplängd fram (och det var om man ansträngde sig) och det är 60 meter... När dimman kommer blir det dessutom slirigt på rälen vilket innebär att hjulet tappar greppet och bara spinner, man får ingen fart och knappt någon broms, och jag hade blivit varnad att i slutet av den svenska sträckan finns en domedagsbacke för tunga godståg, i Råskogen, och om man fastnar där blir de tvungna att skicka ett hjälplok från Göteborg eller Karlstad vilket skulle ta ungefär två timmar så allt man hoppades på var att inte fastna.

Väl där hade vi värmt upp hjulen ordentligt med slirbromsen och vi sandade oss upp, höll pådraget högt och hade tur att det inte var alldeles för halt och vi tog oss upp utan allt för stora problem! Jag var nöjd, nattens största problem var ur vägen men det var inte riktigt lugnt än, nu väntade Norge...

Meanwhile in Norway...

Vi passerade den lilla bron vid Kornsjö som ledde oss in i Norge, plötsligt var signalerna helt annorlunda och vi körde på delövervakning vilket innebär att man måste hålla koll på hastigheten själv med hjälp av hastighetstavlorna utefter banan, ATCn övervakar endast att man inte överskrider tågets totala takhastighet (vilken kan skilja sig rejält från vad man får köra på platsen). Men handledaren förklarade allting väldigt väl och man kom in i det, litet grand i alla fall, efter en stund.

Då kom nästa problem. Norgesträckan går väldigt mycket genom skog på bergen och vi träffade på någon vi inte ville se traskandes över spåret, en ÄLG! Det var den första älgen jag sett i spårområdet och den haltade rätt så rejält, jag trodde aldrig att den skulle hinna undan men på något mirakulöst sätt hann den passera och jag kunde andas ut. Inte allt för långt efter det träffade vi på en till, denna var längre ifrån men med överraskningen att när vi kom närmare kom det en kalv upp på spåret men även denna hann undan (phew!).

Vi kom fram till sist i alla fall, hjälpte till att växla lite med tanke på att deras lokomotor inte orkade dra de vagnar vi hade med oss, sedan fick vi åka till hotellet, äta frukost och sova till eftermiddagen, vilket var behövligt. :)

När vi sedan tog oss tillbaka till stationen passade vi på att ta en omväg för att se om man kunde få en eller två cachar i Norge, det blev endast en och det var den som fanns precis vid stationen men jag är nöjd med det, det blev min första i ett annat land (det borde vara achievement på det)!

Achievement unlocked!

Logged a cache in another country.

2012-09-24

Så ska det se ut! :D

En sak till tåls att påpeka med tågen. I Norge har man urkopplingstavlor istället för nedkopplingstavlor vilket innebär att man slår ifrån huvudbrytaren istället för att bara hålla in tidbromsventilknappen, lite läskigt första gången med tanke på att man inte vill råka ta ner strömavtagaren (ett till tryck på samma knapp) istället för att slå till huvudbrytaren igen (knappen bredvid)...

Tågexpeditören har till uppgift att kontrollera att tåget ser bra ut, att det inte brinner el. dyl.,
och har han inte sin uniform och mössa på sig ska man ringa och anmäla detta,
det är hårt med sådant i Norge.

Sedan finns det ljudsignaltavlor precis överallt, det är tydligen så att även om de tar bort vägövergången tenderar de att låta skylten sitta kvar. :P

Tidigt på morgonen på väg upp gick dessutom en oväntad låt på radion: Psy - Gangnam Style! På svenska P4, otroligt oväntat, och radioprataren påpekade efter låtens slut: "Tja, det är väl bara att vänja sig..." Fantastiskt!